Vinter betyder det med eller utan trädgård?
Klart att det är med, i alla fall för oss som bor
i den, en sommarträdgård har ju inte
samma betraktelsekrav som en åretruntträdgård har.
Och ett vintervärde handlar inta bara om
frusna perenner eller häckar, det kan vara
nog så lyriskt att se en grön mossa skymta
under trädgårdsbordet, eller som så vanligt
i gräsmattan. Jag gillar mossa i gräsmattan, men
här vet jag att åsikterna går i sär, så mossmattan
struntar jag i just nu. Visserligen står inte
detta bord i min trädgård, men jag låter bli
att plocka in mina möbler så mycket som
möjligt. Då med hänsyn till kvalitet och material.
Ett stenbord behöver man inte plocka in... Men
det var ju mossan som gav grönska åt vinterbilden.
Till stora delar i min trädgård är det äppelträden som
står för vinternjutningen, sak samma om det är november-
dimma eller vinterfrost, jag uppskattar den varje dag. Och jo
jag uppskattar skatbot också, tyvärr fixar katterna skatungarna.
Men skatorna försöker på nytt varje vår igen, dumma!

Men för att titta på vintervärde i ett större
sammanhang stack jag ner till grannträdgården
idag. Hellekis Säteri som har öppen trädgård
året runt. Och det är verkligen så, att bara man
vill så blir en trädgård vacker året runt, ment så
klart att vintern handlar mer om struktur och
former än blommor. En nog så viktig del av trädgårdslivet
för oss som bor i den även på vintern.
Hellekis består av park, rosenträdgård och perennrabatter.
Och på vintern handlar det ju mest om strukturer, men en
bra trädgård "skall" vara intressant året runt. Och då är det
vinterträd och häckar som står för skönhetsupplevelsen.
I fonden syns avenbokshäckar, i förgrunden bok.
Det tråkiga med avenbok är ju att den inte riktigt
behåller sina torra vinterblad men de här häckarna
kantar jättelika perennrabatter och då är det avenbok
som gäller. Avenbokens rotsystem växer ner i djupet
och på så vis konkurrerar den inte som bok skulle göra
i rabatterna. Och här har häckarna ingenting med
insynsskydd att göra, dock har avenbok vackrare sommarblad
och nästan inga alls på vintern. Bok däremot är nästan lika
tät året om, förutom några dagar på våren, alltså då
när den skjuter nya blad.
Varje gång jag ser det blir jag lika impad av
nordgranarnas kolossala stammar och öppningen
i den täta bokhäcken, detta gäller året om!
På Hellekis Säteri är häckarna extremt välklippta, vilket
betyder vackra linjer och täta strukturer. Och varm vinterfärg.
Rosenträdgården står omgärdar av täta
bokhäckar, men här är formen rund, vilket i mitt
tycke är mycket svårare att klippa utan att förlora formen.
Men det ger ju vackra linjer för ögat att fästa sig i.
Och en rosenträdgård har marginellt vintervärde, men buxbomens
grönska och de "tegelröda" bokhäckarna fixar färgen.
Träden i fonden är få eller tunna, för att släppa ner maximalt med
solljus. Men tillsammans blir det vackra vintersiluetter.
Och då är det formen som blir det betraktelsebara under
vinter, dock med förstärkning av bokhäckarnas
vinterlyster.
Ungefär samma tankar har jag använt i min trädgård,
dock är det inget säteri. Men form och struktur
är mycket viktiga i min vinterupplevelse.
Jag använder en kombination av raka och runda
former, och bokhäcken som följer trädgårdens ytterkanter
anpassar jag efter tomtens beskaffenhet.
I början lät jag häckarna bli höga och mer vågräta, det var
häftigt inne i trädgården, men utifrån landskapet så det plötsligt
ut som ett fort, uh! Men jag hade turen att en vägklippsmaskin
åkte förbi just när jag hade bestämt mig för att sänka ytterhäckarna
med ca 2 meter. Maskinen gjorde det på några minuter, för
mig hade det tagit månader att såga ner de grova stammarna! Jo det var
jättefult efter, men det repade sig snart. På förra bilden syns det tydligt att
häckarna fortfarande är ojämt klippta.
På västersidan, alltså sjöljus och vinterutsikt är det däremot
mycket viktigt att häckarna inte blir högre än att jag
kan se ut över dem, som blåst och insynsskydd fungerar de utmärkt.
Och jag uppskattar den röda bokkontrasten gentemot den gröna
buxbomen, jo den röda kalkstensmuren tillför också ett
färgmervärde. Men här har bokhäcken nått sin topphöjd, nu
skall den bara bli riktigt tät.
På framsidan ut mot lokala vägen, tänkte jag ha riktigt höga
häckar, urdumt! Svårt att klippa och inte vackert för huset.
Så nu har jag bestämt mig för att i min ögonhöjd skall häckarna
inte skymma taklinjen, det räcker som insynsskydd och
döljer inte den vackra takformen, ännu är jag inte där,
men typ nästa år borde klipplinjen vara tydlig.
Min tomt gränsar till ett vackert hembygdsmuseum.
Och museet fins i mitt blickfång, dock var det inte
viltskyddat! Och här valde jag staket, dels för
att inte förlora museet.
Men också för att ge största möjliga luftighet
åt rosorna, en tät häck ha varit snygg, men oluftig.
Färgen på staketet blev den samma som på
husets snickerier för att på något sätt
binda ihop kulörerna, pärlgrått.
Men för att återgå till avenbokarna, jag
har några gamla avenboskshäckar och
de håller bladen hela vintern. Detta är rester från
en vildvuxen häck som blivit träd, dock är det stubbskott
som jag nu format till en häck. Och på nyårsdan
skall jag putsa formen så att den blir jämn och
fin. Perfekt sysselsättning mitt i vintern. Möjligen
blir avenbokar vintertäta med åldern, i alla fall saktare
än vanliga bokar.
Kring festplatsen som jag gjorde en film om tidigare i
höstas tänker jag mycket på vinterupplevelsen, dels
buxbomarna och björkarna naturligtvis. jag älskar upplevelsen
av de vita stammarna på vintern. Men också den strama
formen. Jo jag borde städat bort efter filmen, men oh, oh. Inte
gjort! Till höger skall det bli ett trädbuskage som i framtiden
kommer att lumma in formen, till vänster är det en prärietanke som
råder.
Prärien består av glansmiskanthus och
tuvtåtel, men den saknar en fond, en rygg helt
enkelt! Planen är avenbokshäck för att inte i framtiden
ha rotproblemet, färgen blir lite dyster. Men det är ju i ytter-
kanterna, så det får jag väl tåla. Det syns ju inte
förrän jag går dit.
Dock är det inte bara det vegetativa som
ger form och struktur, här håller jag på
att lägga en mur av sten som grävs upp ur
jorden, jo jag är stenrik. Hatar det uttrycket,
men skulle jag köpa stenen hatade det också!
Nope, nu är det kall och frostigt, detta var
ett stort inlägg, sorry!
Nu blir resten av kvällen sköna brasor och
god mat, ha det fint var ni än är.