Hemma igen efter en underbar resas, som grusades lite då jag dagarna innan upptäckte att mitt pass hade gått ut! Nåja bara å skaffa ett nytt för typ 950:- som räcker tills nästa vanliga är klart, det för 450:- typ...
Hur som åkte vi ner till Rom där det regnade och var kallt å trist, vi skulle hämta ut den betalda hyrbilen men jag hade glömt ett papper hemma, eller ja inte skrivit ut det... Det tog ett tag med mejl och tele och precis när allt nästan var klart gick elen och datorerna stannade, om igen manuellt, uh... Hon som satt i kassan var mkt tålmodig. Hur som åkte vi iväg söderut för att leta bättre väder och gandska snabbt märktes att graderna steg och regnen avtog och ganska nära Napoli hittade vi underbara Vietri med skona Lloyds Baya Hotel.
Och när jag vaknade såg jag ut på Amalfikusten...
Det var inte svårt att skutta ur sängen när Medelhavet lockade med en gnistrande sol...
Men ja hamnen lockade med, eller snarare hördes i natten... Inte för att det störde men ja ja vi va ju inte långt ute på landet och i bukten låg ju Salerno, grannstaden.
Som alla kuster kring Medelhavet är fisket viktigt och vi lät oss njutas av det...
Och de som inte har bår fiskar på stranden, jag älskar detta att folk står och fiskar långt efter stränder och klippor.
Och somliga väntar längre än andra på fångsten...
Fiskebyarna är numera turistställen så klart men trängseln och blommningen är kvar.
'
Små gränder och branta trappor leder hem till ngn...
Och trots att det var i November blommade det med ett överdåd, här blomman för dagen insnärjd upp längs muren.
Det jag gillar med Medelhavet är närheten till vattnet, att det är så självklart och närvarande... Jämt.
Längs branterna hittar man olika slags försäljare och jag älskar frukt och grönsaksförsäljare så klart.
De följer säsongen och jag hoppas på en ekostil med, men frågade inte men missade muskott pumporna nere i bilden... Så goda!
Tomater på tork och nyskördade citroner
Fingercitroner tror jag det är, mångfald! :)
Mannen hade sitt grönsaksstånd mitt emot den här mutsikten, antingen älskar han utsikten eller så är det hans gård som ligger insvept i skyddande nät nere till vänster och att han ville ha koll...
Det är nog inte ett fullt så enkelt liv längs klipporna på Amalfikusten men samtidigt så vackert.
Dock är det tveklöst vackert och lockar många turister under säsongen på de slingrande smala vägarna.
Och jo jag längtar nog tillbaka lite... Kommer mer Italia i nästa inlägg... :)




































