Tång på Koster

Idag var en rolig dag på Kosteröarna.

Jag har inte varit där förut så jag

var fylld av spänd förväntan.

Men det var inte som jag trodde, snarare

charmigare och ruffare.

Men säkert dyrt ändå, men visst det är en sommarö som

ska göra sitt år på en kort säsong. Men jag gillade

stämningen mycket.

Och självklart fanns det frestelser...

Men det var för nya frestelser som jag var där, tång

har lockat mig länge och nu äntligen blev det av.

Och plötsligt satt jag mitt i genomgången om

vad som skulle skördas och varför. Tångkursen

gjordes av Jonas och Linnéa från Catxalot.

All tång växer i vatten, en del ytligt och

andra några meter ner i djupet. Men det

var varmt i havet så det var inga problem

med den detaljen, det var faktiskt kul

att snorkla runt och leta efter specifik tång

i stället som tidigare försöka undvika den.

Och Aile roade sig med, dock med att jaga pinnar

som kastades ut i havet, oj vilken dag hon har haft.

Fingertången anses vara en av de finaste, svår att hitta

men visst gjorde vi det.

Koster var inte kala klippor som jag hade förväntat 

mig, snarare lummigt och ljuvligt blommigt.

Skörden tog vi med oss till Kosters trädgårdar.

Vilket är en trädgård som jag har velat besöka länge, lite

rufft som allt annat på Koster men charmigt.

Och jag tokälskade basilikahuset, vem skulle inte det.

Min favorittång att skörda var sockertången, men jag hittade bara små. Men

det är bara bra för av de stora är det bara en bråkdel som är späd och

ätbar. 

Jag har redan glömt var tångarna hette men

blåstång är den i gröna i mitten.

Nej tång är inte slemmigt och äckligt, gott friskt

av jod och andra mineraler. Tång är det nya svarta

och snart kommer vi äta det i alla möjliga former, bara 

ren nytta.

Av skörden gjorde vi mycket mat som räckte till alla, vi

testade olika recept och lekte oss fram.

Och jag tog med mig lite tång hem med och

i morgon ska jag leka med dem. Mums.