torsdag 11 februari 2016

Fixa vår på trappan


När eländet är för fult...


Julens hyacinter frös bort i kylan och det gjorde julrosornas blommor 
med och uppenbarligen kommer de inte blomma i vår, blöta och kladdiga
gav de inte trappan någon glädje. 


Så i dag kunde jag inte låta bli, fram med lite skön vår.
Mini panser, våriris och pärlhyacinter som faktiskt
tål lite kyla om det skulle bli så.  


Hittade lite fina snödroppar med, oemotståndligt just nu
även om de står i knopp i rabatterna med. Just den här hade
en ovanligt stor blomma och snygga märken.


Passa på att kolla in olikheter i mönster och form, det
brukar finnas blandade rariteter, dessa lite knubbigare
och rundare i kalkbladen (blomblad på lökväxter).


Typiskt nog frös jag när jag fixade med krukorna och slarvade lite 
men det kan jag städa upp en soligare dag. 


I mina trakter är utbudet inte större än det vanliga men
kungsängsliljor duger alltid och är välkoma i rabatterna 
för kommande vårar.


Som alltid blir den tidiga våren lite blek och fjösig, men
det känns härligt ändå. Jag vet att det är en risk med att
plantera vår nu och kanske biter jag mig i svansen, men
den risken tar jag. Måste måla dörren i sommar och
fasaden behöver nog en omgång den med. 

måndag 8 februari 2016

Mathelger 2016



                            För dig som tycker om att laga mat, umgås och äta gott. Ibland blir 
                            det också dans i sommarnatten, men det beror på er. 
                            Vi ses på lördagen kl 13. Jag har fixat något lite för att mota hungern 
                            men inte göra er mätta. Vi dricker lite vin, bekantar oss och sedan börjar 
                            vi laga mat med både Svensk och Medelhavsinspiration,
                            förutom allt annat vi i stunden kommer på. 
                            Det blir lunch och mellanluncher, provsmakningar, middag och 
                            givetvis dessert. 
                            Söndag frukost kl 10 eller vad vi kommer överens 
                            om innan vi skiljs åt i natten. Vi lagar en rejäl lunch 
                            och något ljuvligt sött innan vi skiljs på eftermiddagen.
                            Givetvis hoppas vi på sol och värme, men om inte
                            får vi också plats inomhus, det blir många 
                            underbara stunder hur vädret än blir.



28-29 maj 

Ännu är det försommar och ramslöken
blommar, vi grillar sparris och gör goda
röror till sommarens grillfester. En helg
med milda smaker och färska örtskott.

11-12 juni, utgår då jag är i Italen och lagar mat på palatset, grillen
flyttas lite fram och tillbaks, sorry. 

Rök och grill om det inte regnar.
Rubbs, marinader tar oss fram till
sommarens godaste smaker för utomhus-
maten. Kött och fisk i en härlig blandning
med mycket grönska. Skulle det
regna tänker vi om och värmer grillpannan 
på spisen och sätter fart på spjällen
i ugnen, inte samma sak men ljuvligt gott.



30-31 juli

I sommarnattens leende äter vi och njuter
av kalasmat med italiensk inspiration, vi 
tänder ljusen och njuter av maten i den varma sommarkvällen.

27-28 augusti

Skördemoget, vi lagar vegetariskt och
inspireras av många smakkulturer. Allt
för att ge oss nya sköna upplevelser i våra
kök, mer grön mat till den ljuvliga vardagen.


24 - 25 september

På gränsen till hösten lagar vi soppor, grytor
och ljuvliga stekar som tar dig genom hela
höstrusket som så småningom kommer
Att det tar tid och doftar ljuvligt hör till. 

Delta

Din anmälan skickar du till: hannu.sarenstrom@gmail.com
Rubricera ditt mail med mathelg och respektive datum så
hittar jag det enkelt i flödet. Kostnad 2000:- ink mat och vin.
Boende hittar du på högersidan i bloggen under öppen trädgård. '
Bilder från tidigare mathelger hittar du här
Välkomna det blir gott och roligt Hannu







fredag 5 februari 2016

Vinterträdgård


Ännu dröjer våren och det kanske är en dag som idag du
ska gå ut i trädgården och titta på dess vintervärde. 
Visserligen är det lite småstökigt eftersom jag ännu inte
har höststädat trädgården, men den här blicken ger
mig glädje varje dag, även om det skulle vara snö. Den bygger
på horisontella linjer och färgmöten, i bakgrunden skymtar
Vänern som linjerar med bokhäcken, buxbomen står i kontrast
till det gråbruna i skogen och bokens varmröda tegelfärg. Jag
är glad att jag valde vanlig bok och inte avenbok som
har mer gråbruna blad på vintern. Sittmuren av
kalksten gör sitt till den med och äppelträdets dansande
grenar livar upp bilden rejält. 


Det största vintervärdet i min trädgård är buxbomens grönska och
hela västra flanken bygger just på buxbom, häckar, klot
eller bara formationer som denna. 


Det blir fint med andra röda detaljer än bok i grönskan och en
gammal rostig urna gör sig också fint mot grönskan.


Allt vi bygger i våra trädgårdar ger värden när ingenting
blommar, muren, granitstolparna, grinden och mossan som
har börjat etablera sig på murarna. Det binds ihop av
buxbom och bokhäckens varma färgton som omger 
trädgården, det blir helt enkelt mycket färg även om det är vinter. 


Men visst brunt är fint det med och vipphortensiornas
intorkade blomställningar skimrar brunt och ger liv till trädgården.


Lite sköna detaljer som bänkar och staket bygger också upp
trädgårdsbilden med grönskan i bakgrunden.


Inte fullt så färgstarkt men vita björkstammar som reser sig ur
buxbomsgrönskan ger nästan en slags snödroppskänsla, vackert
i all sin enkelhet, särskilt om det också skulle vara snö. 


Och allt det dör jag inte har hunnit med står kvar och väntar
tills minusgraderna släpper. Typiskt att det alltid ska vara
på framsidan som alla ser...


Äh lite stök hör till och står man inte ut är det bara att sätta
på sig skygglappar som skärmar av stöket runtomkring, och
då ser man bara det vackra. Ha en fin dag i solen alla. 








måndag 1 februari 2016

Föredrag


Ännu är det vinter men min vår börjar den 7 februari på Åland 
och fortsätter den 14 februari i Kristianstad, kanske ses vi i våryran. 

torsdag 28 januari 2016

Första trädgårdsdagen


Våririsarna har blommat över och det är dags att köpa nya, men 
vad gör jag med dem som har blommat över?


Det är ju ingen raketforskning, nu är det milt så
ut med dem, tillväxten avstannar och de kommer i fas
med dem som är i rabatterna. Jag plockade bort
vissna blommor och tänkte snabbt plantera dem
i fasadrabatten som är torr och soldränkt, men
oj det var tjäle kvar och svårt att gräva mer
än någon centimeter, nåväl det ska vara milt
så de kan stå på trappan lite till. De som finns i
rabatterna sedan tidigare har precis börjat titta 
upp så om jag får ner dessa kommer de nog överleva
även om det blir kallt igen. 


Jag passade på att klippa ner torra stjälkar
i stora rabatten innan våren börjar spira, snödroppar
syns redan och eftersom jag måste gå in i rabatten
är det bra om jag gör det innan tjälen släpper.
Jag låter alltid klippet ligga kvar och säkerligen 
kommer det ny snö och plattar till klippet.


Det är svårt att föreställa sig att rabatterna är sprängfyllda
av blommande liv nu när det ännu är vinter, men snart eller
i juni är det full fart i dem. I år ska det bli spännande
att se hur stora rabatten blir eftersom jag grävde upp
och delade alla plantor sent i höstas, hoppas jag inte ångrar mig. ;) 

lördag 23 januari 2016

Jag är så jävla Finsk




Jag vet inte om jag har pratat om min Mamma här på bloggen men 
hon tappade närminnet och för 3 år sedan flyttade jag henne till ett 
boende i Lidköping. Det var absolut nödvändigt och jag hade tur och 
fick plats direkt, åkte dit och tittade med ett minne av ett boende som 
jag sett på Uppdrag granskning, det minnet var kvar och motvilligt 
åkte jag dit. Rummet var trist och avdelningen lite så med, men jag 
hade inget val. Efteråt har det visat sig att avdelningen är underbar 
så gott det går, personalen kramar och ser de boende och gör så gott de 
kan/hinner. Nu är jag glad för att mamma är nära och inte
i Göteborg där hon kanske rent kommunalt skulle vara, det är lätt för 
mig att slinka förbi och ta en fika och just idag hade personalen 
hängt på sig gitarren och det var skön sång under eftermiddagen. Glädje och 
sång strålade och alla var med. När mamma flyttande dit skapade jag ett 
mailkonto och hon fick en padda, det har inte funkat riktigt bra men nu har de 
skapat ett mailkonto som alla i personalen kan öppna på deras padda. Jag brukar 
skicka bilder när vi är ute och reser eller annat. Men efter idag 
förstår jag att musik är grejen, så nu bombar jag mailen med låtar som jag
hatade som tonåring, dragspel, finska kollektivet och fest i hemmet. Alla var där och 
mamma spelade dragspel och just denna låten var en av dem som jag
har vuxit upp med. Till det märkliga hör att jag
spelar om låten och sjunger med här hemma i köket. Älskar
nog ändå att mina Finska rötter lever fortfarande. Kopiera
länken så förstår ni var jag kommer ur. Kram. 

 Teijo Joutsela & Humppa-Veikot- Tulipunaruusut

måndag 11 januari 2016

Nej jag sitter inte och gråter


Men nog känns det när en artist som man alltid har lyssnat på, sjungit med, gråtit till och älskat med går ur levande tiden. Jag blev introducerad till David Bowie i en skivaffär på Wieselgrensplatsen i Göteborg, det var en liten butik som jag ofta besökte för att lyssna och lära mig om ny musik. Vi pratar ca 1969, då var jag inte gammal och hade väl knappast slutat lyssna på Klas Klättermus, men började nyfiket hitta ut den tidens musikrörelser. Och detta gjorde jag tack vare han som jobbade i affären, troligen ägde han den med. 1969 spelade han Space Oddity för mig, jag hörde de stora ljuden sången och texten som jag då inte förstod, jag var ju bara 10 år. Jag köpte inte skivan men fortsatte att söka mig från mitt vardagliga, då lite för ung och okunnig om världen. 1972 och tillbaka i samma butik spelade mannen Rock n Roll Suicide för mig och förklarade att detta var det bästa som någonsin hade hänt, jag köpte singeln och spelade den mycket hemma, antar samtidigt som med Sweet, Alice Cooper och allt annat jag lyssnade på då. Ett par veckor senare med sparad veckopeng köpte hela Ziggy Stardust plattan och spelade den om och om igen. Jag var 13 år och tyckte bilderna var spännande, ljuden och texterna som jag försökte översätta. Detta är ungefär samtida som jag förstår att jag vill något annat än det som jag hade vuxit upp med, min bakgrund är en vanlig arbetarfamilj i Göteborgs förort, det fanns ingen kulturellt intresse i min familj och jag började söka mig in till centrum i Göteborg. Gick på konstmuseum, gallerier och vad som kunde vara tillgängligt för en 13 åring. Jag minns att jag hängde mycket i biblioteket på Kortedala torg, där fanns en bibliotekarie som tog hand om min nyfikenhet och lotsade in mig i böckernas värld. Bowie fortsatte göra plattor och hade jag pengar köpte jag dem, han fick mig att förstå att värden kan vara så mycket mer än den förort jag vuxit upp i. Detta gjorde mannen i skivaffären och bibliotekarien med, jag tänker att det är fantastiskt att det finns vuxna som tar sig an ungdomar och öppnar nya världar för dem. Givetvis artister med och jag är övertygad om att Lady Gaga har fyllt en hel del av den rollen för unga idag. I högstadiet hade jag turen att få tillbringa mycket tid med Christer och Lisbeth eller kanske Elisabeth som var bild och svenskalärare, de hade också en förmåga att fånga upp oss som var på glid, inte i livet men i kulturen. Vi skrev, målade och spelade teater på skol och fritid, jag var inte på glid in i något dåligt men på väg ut ur det som var, dock för ung för att få ta del av det. 1975 kom Young Americans och Bowie förde in mig i något helt annat, en helt ny ljudbild, så vuxet och moget i jämförelse med allt annat jag lyssnade på samtidigt. Nyfiket lyssnade jag jämt på hans plattor, ville växa upp och hade fortfarande bråttom ut i livet. Äntligen slutade grundskolan och det första jag gjorde var att ta ett jobb och det blev inget bättre än kockelev på Restaurang Papagallo på Första Långgatan i Göteborg, wow! Fortfarande för ung, för oviss och väldigt oerfaren om livet och jag spelade fortfarande David Bowie. De andra som jobbade på Papagallo var runt 25-30 och hörde till Göteborgs nattliv, alltså de som får gå förbi kön, och jag fick följa med som 17 åring. Tro mig äntligen, äntligen var det lycka och kanske kom Low med Heroes samtidigt och hela världen var möjlig, just då hungrig på livet växte jag nog upp fort, tog för mig och njöt av det som jag fick del av. Spelade givetvis Bowie och sökte mig in i texterna, ljuden och allt det där annorlunda. Tiden går och efter Let’s Dance 1983 har jag kanske hittat mig själv i livet, Bowies senare plattor försvinner in i ett sorl. Men jag har hunnit vara på alla hans concerter som var i  Göteborg, tyvärr kom aldrig Ziggy dit, tror den var i Skåne, kanske i Lund. Men kanske Station to Station var den som skakade om mig allra mest. Jag är glad att jag växte upp då när jag gjorde, jag är glad för att jag bröt mig ur den icke kulturen som omgav mitt liv och jag är glad för att jag har haft lyckan att träffa på vuxna människor i mitt yngre liv som öppnade dörrar till nya världar, samtidigt har jag alltid spelat David Bowie. Jag gråter inte idag och är inte förkrossad, men jag är väldigt glad att jag hängde med den där udda geniala figuren som ständigt öppnade nya ljudvärldar i mitt liv. Jag är också glad för att han var en av dem som fick att ta språnget ut i livet och göra min kulturella klassresa, bryta med normer och öppna mig för allt som livet kan ge och skapa. Den är texten kunde varit mer intellektuell och smartare, men han dog nu och det är alltid viktigt för unga att ha förebilder, jag hade Bowie och alla de andra med. Nu ska jag lyssna till Black Star och inte grotta ner mig i gammalt. Även om låten under är den första jag köpte… 

https://youtu.be/9jg4ekLG9Zo

Sorry det blev ngt som inte funkade med länken.