jaha, då är årets första trädgårdsdag över, det har varit varmt, skönt och underbart. Äpplebeskäraren har gjort sitt för i år, hm. Vi är inte lika överens... Varför skall jag ta riset?
I vanliga fall fixar man ju lite då och då, men i år när isen fortfarande ligger kvar på Vänern är det första gången idag, var börjar jag? Det finns hur mkt som helt att fixa med!
Tyckte inte att det blev bättre för att jag började här, fan det var ju mindre stökigt innan jag klippte lavendel och så!
Överblommat köksbordspynt skall ju också användas, inte kul att plantera vissnande lökar. Skräpigt direkt, jag väntar nog ett tag!
I huvudrabatten ligger det fortfarande lite snö kvar, men jag är tvungen att gå in i den och klippa ner sommaren som var. Men allt är ju på väg upp, och då börjar det med våren! Och det är ju den jag trampar på när jag går in...
Men faktiskt satt jag ganska mycket och önskade att jag hade en hel högerarm, tittade på huset och undrade hur jag kan ha haft tur att få tag på ett så vackert hus. Dessutom satt jag bara och njöt av vårvärmen, tänk igår åkte jag nerför i svartpist och vad mer kan jag önska mig förutom en god middag i kväll! Ha det gott där ute i våren, snart nässelsoppa på G! Nej jag skall inte äta nässelsoppa i kväll, men de spirar väl nu, typ. =)
16 kommentarer:
Ja, allra första trädgårdsdagen är som en gåva från en alldeles speciell vän. Man vill vara riktigt rädd om den. Och då måste man ju sätta sig ner och bara vara lycklig över att dagen ÄR.
Precis så Luzula...:)
Vill ju inte gärna säga "vad var det jag sa" men när jag kom över tröskeln in i huset häromdan (eller när det nu var)så kände jag,"hu'n tur kan man ha,att få ha ett sånt här hus,Hannu är en turknuttenisse",EXAKT så var det!:)
Ett år på våren hade jag inte tid att klippa ner, det växte nytt fint ändå :)
I know Carina! Så exakt kan det vara ibland...
Klart det gör Hannele, men hos mig döljs våren under... :0
Har haft några trädgårdsfixardagar nu. Har bla hittat julrosens knoppar under alla löv och annat. Fast mest sitter jag i solen och njuter. Igår hade vi vårgrillpremiär (vi har haft igång grillen även under vintern när det var mycket snö). Fast vi åt inne. Ha det skönt i vårsolen!
Iréne JB
Åh vad jag älskar Sveriges kontraster, våren på full gång i din trädgård å jag blir så sugen på att få se min, men den är fortfarande döljd i djup snö. Samtidigt är jag 30 mil från min trädgård å typ 70 från din och har haft fotosession på fjället, med så mycket snö att jag inte kunde gå i det utan fick krypa och rulla mellan plåtningarna..... Helt galna kontraster, underbart med båda:-)
Det är så skönt att få sätta igång med vårsysslorna och få lite blåsor i händerna och träningsvärk i armarna... Efter en dag med klippande, räfsande, grävande och diverse annat brukar det kännas att man lever när det är dags för sängen! Underbart helt enkelt !
Själv är jag i fjällen för sista gången denna säsong: sol och plusgrader, men minus på nätterna - kan inte bli bättre (förutom att halva mig gärna hade varit hemma och pysslat om frösådder i växthuset..)
Önskar dig en fortsatt trevlig helg!
/Charlotte
Iréne i år har jag inte grillat ute men grillen har stått ute hela vintern, dags å tända upp och njuta ute!
Vist är det härligt med kontrasterna Marie, fast jag blir ju sugen på hela kakan, får ju aldrig nog!
Glöm andra halvan Charlotte, njut med hela dig, våren är kvar när på kommit ner igen! Men vadå, pendlar du till fjällen?
Jag som lever mer eller mindre utan högerarm undrar såklart hur illa det är för dig? Diagnosen lyder? Hopp om läkning?
Vi lägger ju igen, eller vi handikappanpassar trädgården för med en arm funkar inte allt som man anlade som frisk. Hur länge går du enarmad?
Diagnosen sakta blir det bättre, det gör galet ont när det gör ont. Annars värker det bara typ, men blir lite rörligare för var dag. Har ju inget alternativ heller... Men var det inte benen med dig? Handikappanpassat kan också bli fint.
Underbara vår, med allt vad det innebär. Har oxå spenderat tiden i min snöbefriade trädgård, med ögon nära jordens yta. Allt för att inte missa de knoppar som letar sig upp. Annars ganska trött för tillfället - lammningen i full gång. Kräver en hel del pyssel...
Kram o hoppas att armen läker fort. Drabbades av tennisarm förra hösten - det tog en jäkla tid o jag får passa mig noga så det inte kommer tillbaks. Men vem kan hålla sig från att "arbeta"???
/Ulrika
Jarå, allt har sin tid, visst är det så.... och just nu är så soligt och underbart det kan vara med den gnistrande snön i backarna.
Pendlar vet jag inte om jag gör. Vi har hus i fjällen (Vemdalen/Björnrike) och försöker vara där så mycket det bara går. Men 'bor' inte där.
/Charlotte
Jodå, men jag gör saker ordentligt. Invlid, obrukbar högerarm. Två krossade kotor i ländryggen och båda knäna utan brosk vilket innebär operationer och rullstol av och till.
Handikappanpassat är en utmaning och kräver tankemöda men när man som jag vill behålla intresset är det också roligt att se att det går. Men ibland skulle jag vilja ha hjälp. Någon har säkert lösningar på sånt som är omöjligt för mig, men kanske löser jag det också så småningom:-)
Skönt att prognos ser lovande ut. Har du tänkt på att försäkra dig rätt? Du behöver inte svara.. Har en kompis som är massör hennes verktyg är ju armarna eller hela kroppen, hon är försäkrad därefter, tänk om arbetsredskapet bli skadat...
Låter härligt med lammning Ulrika och så mkt gott det blir sen. Jo får ju hoppas på att armen skärper sig nu direkt, och tennisarm är ju riktigt segt har jag hört.
Förstår att du är där så mkt som möjligt Charlotte, det hade jag också varit. Måste ta mig en funderare på ett annat vinterboende!
Hm ja våra kroppar får vad de tåler, du verkar få mer... Hm ja försäkring, undrar vad som skulle försäkras, hela jag! =D
Lite blandade känslor med trädgårdsarbetet så här års tycker jag! Allra mest är det skönt att få väcka kroppen till liv, vistas utomhus och känna vintertröttheten rinna av en. Samtidigt upplever jag att det kan bli lite tungt att gå och harva i den stora vissna skräphög som trädgården förvandlats till utan att det blir särskilt mycket finare av ens slit. I slutändan känns det dock fantastiskt att göra allt grundarbete inför växtperioden och skapa förutsättningar för en prunkande vår och sommar! De kommer ju smygande obevekligen!
Skicka en kommentar