torsdag 5 juli 2012

En förlorad trädgård



Idag hade jag anledning att återbesöka min gamla trädgård, jag gick den 
välkända grusvägen bort till mitt gamla ställe. För er som såg
Gröna Ruminslaget när jag började flytta trädgården var det just
på denna lummiga grusväg jag och Gunnel körde växterna.


Det är lite speciellt att återbesöka sin gamla trädgård, men som jag har skrivit
tidigare har jag lämnat denna och nu lever den ett nytt liv.


Hade dock lite svårt att hitta in...


Ja men här funkar det, härligt och välkomnade med de 
rosa brudhallonen i blom.


Även om det inte är min trädgård längre känner jag
samma känsla när jag går in som jag gjorde när jag bodde där. 


Jag möttes av vita krolliljor, eller ja en men det var den 
samma som jag inte tog med mig när jag flyttade... 


I lunden så höll strukturen ganska väl 
höstanemoner , strutbräken och vitlysing 
hade trängt ut det mesta av det småblommiga. Men
det är en bra kombination om man inte vill
hålla på med att rensa ogräs och pilla för
mycket. Under finns så klart snödroppar och 
vårlökar, aklejorna hade så klart blommat över.


Den gamla klätterhortensinan hade
letat sig högt upp i björken, ett tufft läge men
ett vackert skimmer längs hela stammen.


En av mina favoriter blommade fortfarande. 
Codonopsisen hade frösått sig här och där och blommar
försiktigt lite över allt, den vill jag ha igen. Obs den 
sprider sig men ack så kär...


Irisgången hade blommat över och kaprifolen
är mycket större nu än den var...


Många gångar och platser har svämmats över av
sådant som jag planterat för länge sedan. 


Polstjärnan hade också vuxit sig stor och blommade
försiktigt i sitt nyskuggiga läge, men vacker ändå.


Växthuset i grönsakslandet är förlorat, gjort av 
gamla fönster står det inbäddat av björnbärssnår...


Ingen tvekan om att kiwin kommer att ge frukt i år
och jag måste komma ihåg att återbesöka den senare i s
ommar, men oj så stor den blitt!


Överallt finns mina rester kvar...


Det är en sommarträdgård nu för tiden och så klart
med en annan skötsel.


Krolliljorna har frösått sig utanför staketet, då 
måste det vara mer än åtta år sedan jag flyttade.


Ett kärt återseende men dock självförökad
riddarsporre, snygg i alla fall... Så klart
jag inte kommer i håg vad den heter.


Det är faktiskt roligt att smyga omkring i sina gamla gångar...


Och ta in förändringen. Nevadan som blev 
kvar blommar blommar fortfarande.


Att det förfaller hör till och då
tar nässlorna för sig, härligt för fjärilarna.


På något sätt har trädgården vuxit sig samman, många 
gångar är förlorade, men det är också charmigt.


Ogräs eller inte, i min gamla trädgård
tycker jag att kirskålen är en tillgång.


Så klart att ingenting är för evigt och jag
har inga synpunkter på vad som händer, tycker 
kanske mest lite synd om dem som blir kvar där...

6 kommentarer:

Fia sa...

Ja, du med ditt fotoöga kan få det att se så romantiskt ut... Jag hade säkert fallit i tårar, eller som när jag besöker vissa kunder... "Vad har ni GJORT" (jag brukar dock säga det med en halvt skämtsam ton...;-)
Min egen trädgård är på väg till ett förfall, men starkast överlever! Och om jag planterar mycket buskar och träd...

Ha det!

Ingela sa...

Oj, så sorgset det känns! Och jag som inte ens känner dig eller din gamla trädgård...Bilderna är verkligen vackra, ett visst förfall har sin tjusning. Hoppas dock det inte går för långt, det vore väl synd?

Per Lidvall sa...

Vilken vacker och lite sorgsen berättelse.
Något man inte alltid ser, vad som händer med de praktfulla trädgårdar man ser på TV & tidningar om vad som händer när en ny tillfällig ägare tar över, som kanske inte har samma intresse av den.
Tack för ett vackert inslag Hannu!

Hannele på Hisingen sa...

minns Gunnel och dej med skottkärran....

M/S Design sa...

Åh vad jag gillade din gamla trädgård (genom dina bilder)!!!
När jag besökt min gamla trädgård blev man bara deprimerad för dom nya ägarna har satt upp msssa nytt som inte alls passar in i trädgården, men så är det ju alla har olika smak.
Trevlig sommar+
Mariana

Marie Lithén sa...

Mmmm vackra bilder, men lite sorgligt ändå...

blir lite besviken på små små bilderna nu bara. Sååå trist upplägg på bloggen :( måste skaffa glasögon