måndag 2 december 2013

Förtfarande det bästa jag gjort.




Det var i juli hon kom till mig och snart är det jul och 
nytt år igen,  tiden går fort och visst har jag ibland undrat varför
jag skaffade hund, men aldrig ångrat.


Det känns så självklart med henne i lek. träning
och grå vardag att jag inte begriper vart de här
5 månaderna vi varit i hop har tagit vägen.


Hon fick en rivstart och har sedan dess följt med mig
på jobb och fritid, jag sätter henne alltid först om det
går, men visst ibland får hon skitdagar med som inte
ger så mycket lek eller motion, men de är tack och
väldigt sällsynta.


Och så ofta som möjligt är det socialträning
bland människor och djur, detta har gjort henne
till en väldigt lätthanterlig hund som jag kan ha med
i de flesta fall förutom där den där jobbiga skylten med en
överstruken hund finns. 


Och det vi lärde oss på valpkursen
jobbar vi så klart vidare på och lägger
till nya svårare grejer efter hand, det
är snart dags för ny träning.


Hennes liv är helt enkelt en skön blandning
av lek och träning.


Hon tycks gilla den mesta vi företar oss eller
så ställer hon upp eftersom hon vet att det blir
godis efteråt.


Jag har turen att han kan vara hemma
hos mamma och syskon då det inte
funkar att ta med henne, men så klart
jag försöker styra mina jobb så jag
kan ta med henne, men ibland går det inte.


Visst händer det att jag blir sur på
henne ibland.


Men mest handlar det om pussar och kärlek.


Jag har otroligt många minnen från den här
tiden som varit, när hon badade kändes stort
även om min badsäsong var över då, men jag
ser fram emot nästa säsong.


I helgen var vi i Stockholm och självklart
var vi på Gärdet och lekte med alla andra
lösa hundar, otroligt att se henne i denna lyckliga
miljö. 


Där gick vi också till djurkyrkogården och visst
en stad i dernna storlek producerar många sällskapsdjur som
till slut hamnar här, det var fint och rörande.


Men kanske är det hemma jag har de bästa stunderna med 
henne och då är det morgonpromenaderna som toppar. För henne
och mig, vi har ännu inte gått i hundväder som regn eller slask.


Och det måste ju räknas som en skönt tur med
vädrets makter, mmen så klart att den dagen
kommer.


Nu ska vi fira våpr första ju tillsammans, jag ser
fram emot de lugna stunderna med brasa och skönt soffhäng.


Att alltid mötas av en viftande svans och glada
hundminer känns jäkligt härligt och jag
fattar verkligen inte varför jag har väntat
i över 20 år innan jag skaffade hund, men
nu vet jag att det var dumt att vänta.

13 kommentarer:

Per Lidvall sa...

Vilket fint Blogginlägg Hannu :D

Seija sa...

Kärleksförklaring och meningen med livet är så självklart. God advent till dig och Aile

Lena Sthlm sa...

Fantastiskt fint skildrat. Jag gratulerar på dig o Aili till att ni fick varandra, och hoppas ni får måååånga goda år tillsammans. Varm hälsning, Lena o taxen Nelly

renate sa...

Vilken fin liten berättelse om dit liv med hund,inte att glömma katterna som hör till familjen.

Anonym sa...

Det är så härligt att läsa om din stora kärlek till din hund.
Vi känner själva exakt samma sak till vår lille katt.
Ångrar också att vi inte skaffade katt tidigare men sen säger vi att vilken tur att vi inte gjorde det för då hade det ju inte varit denna älskliga varelse vi har nu.
Ha de bra
Britt

Susie på Stjärnarve sa...

Så underbart att höra att du verkligen ÄLSKAR din hund och också att ha hund!
Vi som är hundmänniskor, vi vet ju hur mysigt det är men att det ibland kan var lite jobbigt. Som när Santos natten till torsdag drabbades av en allergichock. Det var inte kul med en hund som hade igensvullna ögon, bulor i huvudet och på ländryggen som han kliade på hela natten. Kräkningar och diarré och inte en blund vare sig för honom eller mig. Ändå var han snäll och faktiskt lite glad till och från.....helt otroligt. Men redan på fredagen var han kärnfrisk igen!
Förmodligen var det ett sånt där skuret hundöra som var dåligt, både vi och veterinären tror det, så nu blir aldrig mer såna tyvärr!!

Kristiina sa...

Ovillkorlig kärlek - det bästa !!!

Malin Svensson sa...

Oj vad liten hon är på de första bilderna! :) Tiden går fort. Verkar vara en jättetrevlig tjej och väldigt trygg. Att skaffa hund är också det bästa jag har gjort.

Hoppas ni får en fin jul!

Anette sa...

Såå fint!

Hon som talar med blommor sa...

Herre Gud vad fint du skrivet. Fick en tår i ögat när jag läste. Vilken kärlek... Den hunden har ett underbart liv. Allt gott till er båda. <3 /Carolin

Anonym sa...

Sådan husse sådan hund brukar man säga, hon verkar lika full av kärlek till dig som du till henne. Visst är det underbart att ha någon som ger sin fulla kärlek, i alla lägen, som känner när man är trött, lessen eller bara allmänt ur humör. Då får man tröstpussar och närhet av en underbar hundkropp som bara vill väl. Lika underbart som att dela glädjen med en glatt viftande svans!/Monica (Monaxe)

Anonym sa...

Vilket kärleksbrev !

Enjoying my *new* lifestyle sa...

Tiden var inne Hannu att just nu skulle du får möta Aile, om du hade tagit en hund innan så kanske inte Aile hade fått möta dig.

Ni- Aile och Du Hannu- är verkligen fina vänner i vått och torrt och ett härligt beskrivande om denna tillvaro Ni har tillsammans :)