måndag 6 februari 2017

Snöflingor i feburari


Vilken vinter, seg och tröstlös. Jag vet att det inte är 
meningsfullt att klaga på vädret så det gör jag inte. 
Men visst undrar man var den är. Och kanske oroar jag mig
för att den ska komma rejält precis när jag fått vårkänslor. 
I dag kom det bara flingor. 


Jag blir alltid rastlös i brytningstider, då vill jag ha förändring och åka långt 
bort. Vart vet jag inte men det är likadant i oktober, då kommer rastlösheten igen. 


Men visst den milda vintern har gjort trädgårdsvåren redo för blomning.
Vi har visserligen inga plusgrader och temperaturen håller kring 0, och
det bromsar våren från att slå ut. Men lika bra det eftersom det ännu
är för tidigt för vår, kom snö och vita vidder.  


För snödroppar är det inga problem med kylan så länge
de inte har slagit ut, värre är det med klockjulrosornas
svullna knoppar. Jag kan minnas vårvintrar då de har
frusit bort och av den sköna blomningen blev det inget.


I veckan som var köpte jag tulpanlökar på rea, dem planterade jag och nu är 
de på gång, vi får se om de härdar ut och blommar i rumsvärmen.  


Hittar du inga lökar är trädgården fylld av kvistar som 
också ger grönskande vårar, lite köpta pärlhyacinter till
det så lindras vårlängtan en smula. 

3 kommentarer:

Susie på Stjärnarve sa...

Jag tar fasta på dina första ord i inlägget; VILKEN vinter!? Det har ju inte varit någon på senaste tiden, den var i början på november - och det är jätteskönt!!
KRAM
Susie

Anneli Karlsson sa...

Håller med dig, ingen mening att klaga, det blir desto härligare när våren och solen väl anländer, för nu är det föör segt! Mina fingrar skriker efter att få börja med allt vad trädgård heter! Nu!!

Hon som talar med blommor sa...

Har längtat efter snö sedan advent. Nu har jag nästan gett upp. Även här i Göteborg har snödropparna tittat upp, men som du säger, det är faktiskt för tidigt med vår. Vi får hålla tummarna för en fin sommar istället. /Carolin