söndag 31 mars 2013

Sicilien en matresa jag inte glömmer



Resan till Sicilien gick via Alperna för mellanlandning i Milano, jag älskar verkligen vyn och det var inte utan att det kittlade i skidmusklerna lite. Hade ju gärna åkt upp till Champoluc igen.


Men jag fick nöja mig mes att se bergen från flygplatsen och det är också en galet härlig vi med de underbara byggnaderna framför, undra vad de är...


Att gå av flyget och känna värmen var också en underbar känsla. Sanna Töringes flyg till Catina var försenat men det gjorde inget eftersom det var så gott att sitta i solen igen.


Väl framme plockade vi ut hyrbilen och begav oss mot Villa Zottopera och där mötte oss en underbar festmåltid när vi väl kom fram, det var lite knöligt att hitta och vi kom i skymningen. 


Det visade sig vara en vacker gård med en av landets bästa olivoljor.


Och att sitta i morgonsolen till frukost var en underbar känsla.


Härligt var det också med morgonpromenaden och fallfrukten, suck...


Men detta är inte bara en nöjesresa utan jag och Sanna utforskar den syd Italienska maten för ett kommande bokprojekt och då ingår vilddsparris som vi skördade i olivlundarna. En härlig känsla det med.


Vi blev väl omhändertagna och lagade mat och fotade tillsammans med underbara Anna som lärde oss allt om kanin, pasta och övriga lokala delikatesser. 


Om du vill kan du hyra in här och ta del av olivoljor och Annas underbara mat, men man kan inte komma som strögäst till restaurangen utan att bo där, men jag bor gärna igen.


Efter två dagar i köket lämnade vi Villa Zottopera för nya smakupplevelser, färden gick upp mot bergen i ett bedårande vårgrönt landskap.


Och vi kunde inte låta bli att gå in i de blommande persikodlingarna, visserligen ogräsbesprutat med det gav en underbar färgkick till våra vintertrötta ögon.

'

Målet var en av Siciliens bästa vingårdar Tasca d'Almerita.


I köket stod ett fantastiskt bord uppdukat och när vi kom väntade bubbel och friterade kikärtspajer på oss ute i solen.


Vad vi inte hade väntat oss var att vi blev bjudna på familje och vän lunch vid det underbara bordet, vin god mat och hög stämning gjorde att eftermiddagen försvann...


Och det var självaste Fabrizia Lanza som stod för maten. Där har hon en matskola dit människor från hela världen vallfärdar, gissa om vi blev sugna på att vara med. Lunchen var härlig och en enorm pasta paj eller liknande blev entrén. 


Hemlagad Siciliansk korv fick vi med, väldigt gott.


Grillade lammkotletter och svartgrillade kronärtsskockor med en slags rulle av inälvor blev varmrätten.


Till detta drack vi så klart vin från gården.


Och desserten var en underbar Casata, behöver jag tillägga att vi njöt galet mycket.


Sedan blev det rundvandring på vingården och i tillverkningslokalerna, här är det bubbel som står på lagring, de rullas lite varje dag...


Och självklart plockades det fram viner.


Med tillhörande vinprovning i källaren på kvällen, det var kul och gott att pröva deras olika viner.


På kvällen blev det en trevlig middag uppe i Hotellet och gården kändes ljummen i natten när det var dags för sängen. Även här kan man hyra in sig för boende och vinprovning.


Italienarna äter inte frukost som vi, de föredrar söta kakor eller marmelad på toast men vi bad om annat och det fick vi. Nej vi smakade inte på allt, men Ricottan var underbar som pålägg. Man kan använda osten till mycket, både som mat och dessert, gott är det.


Efter frukost var det rundvandring på de underbara vinfälten och i detta landskap skulle jag gärna stanna länge.


Fram tills nu hade vi bra väder men regn och storm väntade oss när vi sedan körde ut till kusten för att laga fisk.


I en av kustbyarna stannade vi till för lunch, en enkel ful ristorante visade sig erbjuda godsaker och sardin i en slags sötsur lökkompott var väldigt god.


En pasta fylld med fisk och rostad mandel svepte iväg våra smaklökar till en lycklig upplevelse. Ibland blir det så rätt även om man tror att det är fel från början.


Vårt mål var San Vito lo Cape, en sommarstad under ett underbart berg. Jag förövade lite på strand 2013...


Tyvärr hade ovädret satt stopp för fisket och alla båtar låg i hamnen.


Hur som helst stannade vi där i två dagar och lagade lokal mat och mycket av den är gamla familjerecept gjorda på de enklaste råvaror. Här grillar vi involtini som är en slags rulader av kött där man lindar in vad som passar och man har.


Vi lagade allt som gick och Siciliens underbara apelsinsallad till mat var överraskande god till.


Vi bodde hos Pippo som tog emot oss med öppna armar, snacka om underbar människa som öppnar sitt hem och lagar mat med två främlingar.


Från kusten åkte vi upp i bergen igen för att se på en medeltida by, dock var det dimmigt, vackert men vi såg inte så himla mycket...


Vi ville också se på salttillverkningen längst ut på västkusten.


Och då insåg vi att vi var nära Marsala och givetvis  åkte vi dit för att dricka Marsala. 


Sen väntade en 5 timmar lång bilresa tillbaka till Catania där vi bodde på ett underbart B&B med takterasser och en härlig utsikt. Vi gillade staden mycket och den hade en härlig atmosfär.


Och sista kvällen var vi lediga och firade med att gå på restaurang och äta mat som andra lagade. 


Vi började med antipasti av fisk och skaldjur.


Och friterat hav till varmrätt, jättegott men så klart att jag skulle prövat något mer lokalt...


Allt roligt har ett slut men jag trivdes på jobbet och från flygplatsen vinkade jag hej då till Etna.


Och faktiskt åt jag en god lunch på flyget med, en kall pastasallad smaksatt med basilika och vitlök, otippat att flygmaten skulle vara en höjdare. :) Till Sicilien kommer jag alltid att åka tillbaka igen.

5 kommentarer:

Annica sa...

Underbart!

Luna Ek sa...

Sicilien är fantastiskt med sin mat, sin natur och sina viner. Bra att du påminde om Tasca d' Almerita. De vinerna har vi glömt här ett tag.

♥ Hannele på Hisingen sa...

Häftigt!
Det blir väl en bok igen...

Hannu på Kinnekulle sa...

Ja bok blir det och underbart var det med. :)

minodling sa...

Alltså dör lite av att se det här! Vill också till Italien, NU!