Till salu

Såg i tidningen att mitt älsklingshus här på Kinnekulle är till salu, vill ha! Fast det är ju det där med att fixa till, detta är ett sommarhus, men har anor från 1600-talet. Utsökt.

Dessutom har huset en av de häftigaste utsikter, både stenbrottet och hela Vänern! Nu blev jag rejält sugen...

Vill du veta mer om huset följ länken nedan, jag har ingenting med försäljningen att göra och borde hålla det hemligt för egen vinning!

http://www.cronholmgardar.se/Fastigheter/tabid/63/CategoryID/2/List/1/Level/a/ProductID/539/Default.aspx?SortField=DateCreated+DESC%2cProductName

Jo rolig

Jag roade mig med att kolla in lite halloweenskräckisar på tuben, hittade denna sötingen (filmen) och blev glad!

Besviken...

Det är väl inte så himla ofta som jag hoppas på en riktig frostnatt, men i går ef var det bara +2° och jag trodde verkligen att det skulle smälla till ordentligt i natt. Dock räckte frosten bara till en liten lövhög i skuggan, fast är det inte skugga överallt på natten....?

Höstvinter med minnen av tunga lyft och mycket som blev gjort

Oj nu går det undan, till och med bokhäckarna går in i vinterskrud. jag älskar dem just nu när de skimrar i rostgul, för att sedan bli brunt tegelröda. Bladen sitter kvar ända till de grönskar i maj, och i alla lägen, nästan. Föredrar jag vanlig bok på vintern. Avenbok har tveklöst vackrare sommarblad, men kan inte hävda sig på vintern.

För 10 dagar sedan var de fortfarande gröna, den vita skogsastern hade visserligen gjort sitt, men bokhäckarna i bakgrunden var sommargröna.

En så fin höst som i år är jag mycket tacksam för att jag redan för många år sedan satsade på en stor höstblomning, och luktastern blommar fortfarande, men bilden togs för 10 dagar sedan. Det finns ingen anledning att inte låta hösten bli storverket i trädgården.

I år har verkligen varit ett bra trädgårdsår, många storverk har utförts och det mesta har handlat om tunga lyft. Sittmuren av röd kalksten från Kinnekulle blev jag mycket nöjd med, dock fick den lyftas in över häckarna med lyftkran.

Blev också mycket nöjd med singelgångarna, egentligen skulle jag lagt dem förra året, men den säsongen regnade ju bort!

Men de stora lyftet blev för den inre trädgården, ytorna hänger samman och planteringarna blir tydligare. Jo jag kommer att hata och rensa ytorna, för även om det ligger markväv under, kommer det frön från ovan...

Och att det blev skillnad syns ju tydligt, i våras såg det ut så här.... Stenmjölsjord.

Rabatterna framför huset blev också mer eller mindre klara i dag, en förgrund av ljusa nävor och daggkåpor och vita rosor som reser sig upp ur dem. Underbart.... Jo blå höstaster också! Varför ville jag inte ha rabatter förut, det har jag redan glömt....

Jag har alltid varit sådär oförtjust i hösthortensia och syrenhortensia, men i somras planterade jag ändå några stycken kring uteplatsen, idag gladde de mig! De har blommat oavbrutet sen i somras och gör det fortfarande. Sorten heter Lime Light, och det hette en nattklubb i New Tork också på åttiotalet, det var en kyrka som gjorts om och där hängde vi mycket! Kanske är det därför jag gillar dem....

Men det som jag kanske ändå gillar mest är fältet av glansmiscanthus och särskilt just nu när bladen blir orange, fast kanske ännu mer i morgon bitti. Om det nu blir frost i natt, men kl 17 var det bara 2 plusgrader ute, så jo, i natt förvandlas fröställningarna till vita dimmor. Gissa om jag skall fota i morgon....

Vintertid = potatismos

Vaknade tidigt i morse, trodde jag. Med det visade sig att jag vaknade tidigare än jag gjorde, eftersom jag hade missat att det var vintertid igen. Tur att jag inte hade en tid att passa! Dock var det enkelt att ställa om trädgårdsklockan och jag fick en lång och skön frukost! Solur är ganska vanliga ute i handeln, mitt är tillverkat 1735 och det var långt innan sommar och vintertid hade uppfunnits.

Egentligen skall de förmodligen vara satta på en stenstolpe eller liknande, någon har satt mitt på en grön ful fot, fast rolig och det är just därför den är enkelt att ställa om! Vrida en stenstolpe....

Vintertid betyder också att det mörknar tidigare på kvällen, alltså helt ok att börja laga mat tidigt. I kväll firar jag den nya tiden med panchettalindad fläskkarré, smaksatt med rosmarin och vitlök. Det blir en enkel och lättlagad festmåltid, stöt lite färsk rosmarin med salt, peppar och vitlök. Tillsätt en skvätt olivolja och klappa in köttet runt om. Linda med tunna skivor pancetta (lufttorkat sidfälsk), tyvärr blir det inte samma sak med rimmat fläsk, då är det bättre att välja annan chark som Copa di parma. Stek i ugn på 175° tills termometern nått 80°, kanongott!

Vintertid betyder också äntligen potatismos, jo det ska vara med smör!

Fast så vad det ju katten, den ligger redan i närheten och väntar på mat, för den är alltid mattid! Hm...
Men är det ok att tulla på köksvintet redan nu? Även om det är tidigt, fast lika mörkt som som det var senare i går?

Spökkullen....

Jag blir ofta lite rastlös i brytningstider, som nu när hösten snart skall bli vinter. Då söker jag förändringar och bejakar nya fantasier. En fantasi om att flytta har jag nu haft i några år. Det är inte så att jag inte trivs i huset som jag har, men kan ändå inte låta bli att fantisera.
Det började när jag hittade Spökkullen, så heter platsen. Jag har inte riktig koll på varför den heter så, men det var något med en julotta för massor av år sedan och ett fyrspann med svarta hästar och kanske en likkärra som kom körande över markerna, samtidigt som folk skulle på julottan. Folket vände.

Men trots namnet och historien så är jag otroligt förtjust i platsen, och grindstolpen är ju redan på plats!

Och att de bott människor på tomten syns tydligt, men husen har brunnit för länge sedan.

Dock är det utsikten som jag går i gång på, ett av Kinnekulles vackraste landskap i sydvästlig riktning, det kunde vara min (bankens) utsikt varje dag.

Utsikt, ok. Men det ingår en stor kalkstensruin också, nästan som en borg. Den har också brunnit, hm! Samtliga hus som byggts på Spökkullen har brunnit...

Men förstår du, detta är ju en fantastisk plats att trädgårdsleka på, sakralt, tungt och lite mystiskt. Men det är visst några som redan flyttat in!

Men som sagt, det är i första hand det öppna landskapet som jag går i gång på. Visserligen reduceras utelivet säkerligen med 50%, eftersom det blåser mer och är kallare uppe på Kinnekulles öppna planor. Om det någonsin blir av vet jag inte, men att fantisera är nästan lika viktigt som att realisera. Men samtidigt kan jag se hur jag går till brevlådan under det sneda körsbärsträdet varje morgon i nordlig motvind, och längtar tillbaka till den vindstilla platsen där jag bor nu. Kluvet, nej inte det allra minsta, bara vackra fantasier och längtan efter en lantlig grusväg!

Stegljud på en lantlig grusväg, onödigt, jo, men hallå!

Vattnas med avloppsvatten!

Oj, satte frukostkaffet i halsen, och tappade lusten att äta grönt! Mycket grönsaker vattnas med mänskligt avloppsvatten, det vill säga med norosvirus, som bara finns i mänsklig avföring... Urk. Störst risk att smittas just nu är av importerade frysta hallon, färska groddar och andra bladgrönsaker. Livsmedelsverket undersöker nu saken. Men hävdar att den vinst man gör hälsomässigt när man äter grönsaker, är större än risken att man blir smittad. Men vad hjälper det, nu när man tappat lusten att äta grönt!

På gång och jag blir nog nöjd...

Dagen började med fönsterputs, inte alla på en dag, men några i taget. Resten av dan, gick åt att plantera rosor och flytta många växter. Rosenrabatten framför huset fick en förgrund av jättedaggkåpa och porslinsgrå brunnävor. Observera de rena fönstren! Både nävor och daggkåpor var på väg till komposten, eftersom jag inte hade någonstans att ha dem. Jo jag blev nöjd, och det blev rarare utan buxbom!

Häpp, någon har flyttat in i rabatten!

Att bråka med hjortar och sniglar känns på något vist överkomligt. Men att bråka med skygga möss som flyttat in i rabatten känns meningslöst. En perfekt jordhög under muren, klart att det är en mus som flyttat in, eller håller på att lägga upp ett vinterförråd. I dag skitväder och katten vägrar vara ute, dags att leta upp en fälla eller. Näe så farligt är det inte, det såg mest kul ut.

Färga i hösten i skön pastell

Unna din en underbar final innan vintern, lättodlat, lättförökat och underbart tillsammans.
Luktaster och oktoberstormhattar som blommar tills frosten blir allt för svår.
Förra året kom det ingen frost, och då slutade luktastern att blomma till jul. Inte för att det var kallt, men
knopparna var slut.

250 miljoner kvinnor och ingen duger!

Det här hjälps vi åt med!
Fick ett mail för en stund sedan!

Inom det närmaste året ska fyra tunga positioner inom
EU tillsättas: en permanent ordförande för Europeiska rådet, en
representant för Utrikes- och säkerhetspolitik, en talman för
parlamentet och en ordförande för kommissionen. I dagsläget är ingen
kvinna aktuell för någon av dessa poster.
Det är dags för föränding! Om uppropet får minst en miljon
underskrifter så måste EU-kommissionen ta upp frågan, enligt Principen för
deltagandedemokrati i Lissabonfördraget.
Tycker du att det är hög tid att få in fler kvinnor på
de hösta positionerna i EU, skriv under!
Kopiera och skicka vidare förstås!

http://www.femalesinfront.eu/default.asp?view=front

Jess, grattis Lena!

Lena Israelsson nominerad till Augustpriset, kul!
Och grattis om du läser det här.

Klosterträdgårdar av Lena Israelsson (Wahlström & Widstrand)

Läsaren smittas av författarens upptäckarglädje
inför medeltida kulturhistoria, innerliga
naturupplevelser och praktisk trädgårdsskötsel.
Under Lena Israelssons resa i tid och rum blir
blomsterälskaren fascinerad av klostrens livsrytm,
och den historiskt sinnade kan komma att upptäcka
sina gröna fingrar.
http://www.augustpriset.info/

Jag smällde av och blev mycket kär...

Idag var jag i Borås en sväng och lämnade av
lite saker som jag lånat. På hemvägen svängde
jag förbi Rångedala plantskola. Och vad blommade där,
jo en äng av höstgentiana. Ok, överblivna plantor
men så snyggt! Inte inne i butiken, utan bakom, ni vet där
man inte hinner med! Tyvärr hade jag bara mobilen med
mig, så fotot är uselt, men jag tror ni fattar upplevelsen!

Blått, blått och blått i oktober, underbart. :)

Nu står en gentianaäng högt uppe på önskelistan,
måste bara fixas, Mycket sol och mullrik jord,
helst utan ogräs. Jag vet var jag kan ha dem,
hinner inte fixa det just, men snart mycket snart.
Sorry bild kvaliteten, men det syns ju att det är blått!

Nu kommer den....

I dag finns den i handeln!
Ja ja, kristid eller inte, men som lågpris!
Vinterkalas är en manual för att överleva
vintern, med många goda och billiga
recept. Antingen enligt min
smak, eller om du väljer göra om
recepten, enlig din smak.
Hoppas på mycket inspiration!
Snart jul.....:)
Förlagets och min beskrivning.
Av Hannu Sarenström
Vinterkalas utspelar sig under den
svartaste, men också den mest
ljusglittrande tiden från allhelgonahelgen
till tjugondedag Knut. "Underbart!
Det är kväll redan klockan tre på
eftermiddagen och då kan man börja
laga mat", säger Hannu entusiastiskt.
Tillsammans med vännerna Barbro och
Kåre Hellström, har han fyllt Vinterkalas
med recept för många eller för en eller
två: Röd novemberfest med värmande
soppor, fisk och goda grytor. Advent med
jullängtan och glöggfest. Kaksöndag med
fler än sju sorter: Mandelmusslor, Mammas
mandelstjärnor, Tant Gottys smörkransar?
Lucia och saffransdofter, pepparkaksbak,
klenäter och julgodis.

Miscanthus

Om du undrar hur det känns att gå genom ett fält
av glansmiskantus, får du veta det nu!
Tryck bara på play.
Om det hackar i filmen, låt den buffra färdigt, typ
mellan19.00 och 20. 00 är det många som tittar
samtidigt. Och det håller inte
systemet för, sorry! :(

Mörker...

Oj, har inte reflekterat på det, men gick ut och skulle
kasta svamprenset, men hittade inte soptunnan.
Jisses det har blivit riktigt mörkt! Den lilla
löjliga pricken uppe till vänster i bilden är månen.
Inte ens den hjälpte mig.... Jag vet, det är
realtiden!

Skogsfrukter

Hängde på min granne, egentligen min kattvakt men granne ändå. Efter 10 minuter i skogen, middagen klar. En hög trattisar att rensa, sedan blir det grillad biff. Perfekt med svampen, alltså detta är ingen stor nyhet, men det är i realtid. Middag om en stund, först rensa! Ha det fint där ute i kväll, jag ska ta det riktigt lugnt efter skogsäventyret...
Kom just på, att det på något vis är häftigt att bo i ett skafferi!

Ombytlig...

Ok, i går var jag på Trädgårdsföreningen i
Göteborg och plockade ihop delar av
utställningen som varit i sommar. Tror ni
allt fick plats, nej! Det blir en vända till.
Men trädgårdsföreningen har en stor
rosrea så länge lagret räcker, jess! Kunde
inte låta bli, fast jag hade ju redan paxat
dem tidigare. 18 st vitblommande skönheter.

Men nu är det så att jag har haft rosor framför
huset förut, en jätteful sort som jag glömt namnet på.
Men den hade isgröna knoppar, mycket artificiellt!
Fy, sedan blev visserligen blomman rosa och det
var helt ok, men knoppen, nej! Eden Rose hette den
kom jag på nu. Ok bort med rosorna, jag gav bort
dem till en granne. Rosorna ersattes med dahlior och
det var verkligen jättefint, med buxbomshäckar och
rödblommande Bishopar utmed hela huset.
Tröttnade på det med, mest för jobbet med att gräva
upp och gräva ner knölarna, men just i detta ögonblick
saknar jag dem lite! I bakgrunden skymtar min
rosenrabatt, liten men på tillväxt.

Men detta var i en period när jag tyckte huset var vackrast utan dekorativa rabatter, det kanske jag tycker nu också, men nu har jag ju köpt rosor! Dock har jag funderat på klättrande rosor, så jag tog med mig några vitblommande klättrare. Men väl hemma insåg jag att det skulle bli för mycket och att huset skulle försvinna bakom blomningen. Och hela trädgårdsprojektet handlar mycket om att förstärka och arbeta med huset, huset bestämmer det mesta helt enkelt! Nåväl, de klättrande kan ju växa ute i buskagen borta i björkrummet, kanonfint!

Och se, förvisso inte planterade men det syns ju
redan att det kommer att bli stiligt. Men när jag
tog bort rabatterna grävde jag ur mulljorden också
och gjorde om rabatten till lökbäddar. Typ fritillarior,
kinkiga tulpaner och underbara våririsar...
De kommer inte att älska omvandlingen från torrt
ökenklimat till rosbäddar. Nåväl, det är ett annat
problem, men först måste jag köpa mycket
jord för att rosorna skall trivas.
Jobb, jobb, och mera jobb. I love it!

Men jag tror det är värt besväret, hallå! Det syns ju redan att det hela håller på att bli en underbar rosengård! Hm, varför kändes det så Malmöitiskt....
Nu funderar jag på buxbomshäckar igen, ombytlig, ja, principfast, nej!

Objektus

Gjorde en liten höstpresent till er, varsågoda.
Musik ur filmen Amadeus; Pergolrsi: Stabat Mater - Quando Corpus Morietur & Amen 4.17 Neville Marriner; Choristers Of Westminster Abbey Amadeus [Disc 1] Classical

Kände mig lekfull...

Idag är min första lediga dag på höstledigheten, skall ta det
ganska lugnt nu ett bra tag. Och detta firar
jag med att leka hemma i trädgården.
Snyggt, knappast, inredningstipps, knappast, roligt, ja!

Förälskad igen....

Anna Ternheim fortsätter att leverera, köp, ladda ner och se till att hon aldrig slutar! Singeln finns ute på radion, här en tystare version som legat ute på nätet ett tag, men om du missat den kan du höra den här!

Om ni inte såg den, se den!

Kenneth med Isaiahs mamma Chrystal på undersökning inför förlossningen. Foto: Mette Aakerholm

Daddy's love
Kenneth är en 26-åring från norska Askim som snart ska bli pappa, en singelpappa.
Kenneth är gay och efter en lång period av funderingar kring sina relationer - till sig själv, sina kärlekar och sin familj - har han beslutat att ensam ta ansvar för ett barn. Han har hittat en surrogatmamma i Kansas och reser till USA för att möta sin lille son Isaiah.
Dokumentären skildrar båda sidors väntan och vånda; den nyblivne pappans tankar och känslor inför mötet med sin son och surrogatmammans frågor till sig själv och sin familj i USA.
Sändningstider: Daddy's love
SVT1 Måndag 13 okt 2008 kl 22.00
SVT1 Söndag 19 okt 2008 kl 13.10

Jag har varit lite hit och dit vad det gäller surrogatmammor, i kväll blev jag omvänd. Ok, det är ett drama, där den som gjorde filmen valt att trycka på rätt knappar! Men filmen är, jo det måste den vara. En milstolpe. Jag grät till Lilla huset på prärien, Kramer mot Kramer och Fame på söndagar förr. Men nu, jag sörplar fortfarande och mina tankar har gått nya vägar. Såg du den inte, missa inte reprisen!
Jag vill gärna se en åsiktsvända om detta!

Höstpynt eller tristess och mobilfoto

Vaknade lite så där i dag, trist väder, en del pyssel vid
datorn och inget roligt att titta på!

Jag är lättförled, lurade med mig själv till blostergrossen. Och vad där ljung, ljugn och mer ljung.

I blandade storlekar och färger, föll för dessa.

Men icke för dessa, tycker att den färgade ljungen är
riktigt ful. Eller är det jag som är tråkig?

Är tveksam till om jag egentligen gillar prynadskål, men mins en trädgård i Visby som bestod av mest prydnadskål. Och den var riktigt häftig, i minnet i alla fall!

Dock blev jag blixtförälskad i formklippta enar, vill ha.
Riktigt fina och användbara, tror jag.

Julrosor nu! Japp, oemotståndligt just nu. Köpte
många, kunde inte låta bli...

Dock har jag ledsnat på uppstammat och
prydnadsklippt, fast det går över, jag vet.

Men snyggast var växthustaket, draperat med höstlöv.
Vackert kan vara enkelt och ibland gratis, det var inte
växterna!