Jag var nere i Norrvikens trädgårdar nyligen och hade en inspirationsdag för trädgårdseleverna, det är första gången jag varit där på hösten. Kanske några dagar för sent men jag hade en fantastiskt upplevelse när jag gick runt i den hotade parken. Jag kan inte hela historien och det har bråkats åt många håll, men jag förstår inte varför inte staten går in och skyddar Norrviken! Tänk om ngn fick för sig att riva Nationalmuseum... Kanske inte helt jämförbart, men fan Norrviken måste få hjälp! Obs viss info i länken är numera inaktuell.
Höstens vackraste vemod i form av frusna funkior...
Magiskt.
Päronallen...
Rudolf Abelin hade en vision som han satte i verket, den finns fortfarande kvar och hör till en av våra viktigaste trädgårdshistorier.
Jag är galet förtjust i atmosfären mellan de tunga sypresskogarna, visserligen tänker jag på filmen Shining också men kanske just därför...
Det går inte att hitta en ointressant blick, allt känns uttänkt och planerat med en varsam hand.
Gissa upplevelsen när hortensiorna blommar.
Nationalromantikens vagga, eller?
Skulle våga påstå att detta är ett senare tillägg, men det funkar och är mkt fint.
Trädgårdselevernas mangoldar...
Den sjunkna buxbomsträdgården vilar tungt.
Renässansen hör till en av mina favorituttryck på Norrviken. Den liksom binder ihop entrén med baksidan.
Jag kan inte historien och betydelsen av alla hus, lusthus kanske...
Terassen ovanför japandalen.
Japansk lykta, hm. De hör inte till mina favoriter och måste verkligen finnas i rätt miljö för att funka.
Som på något sätt måste räddas till eftervärlden och vara tillgänglig för allmänheten.
Kanske världens bästa klätterträd, tänk dem som fick leka där...
