Det är inte utan att det märks i luftljuset att vi går mot sensommartider, på ngt sätt är det ändå löftesrikt och befriande. Det som man inte hinner med under säsongen skjuts på framtiden och allt annat är ju redan glömt. Fast så klart det är några månader kvar av möjligheter, egentligen skönare att göra storjobben nu när det är lite svalare. Fast ja njuta också...
Men drabbas ändå av vemod, saknar yppigheten och stockisarna i rabatten, rosorna är visserligen på gång igen, men men... Tycker mest att den ser stökig ut, kanske skulle klippa ner det värsta av stockrosorna och bara spara några till frö.
I storrabatten är det fortfarande bolltistlarna som regerar, fast så var det också tänkt. Jag gillar den försiktiga mogna färgskalan med mogna tuvrör, tuvtåtlar och de blå bollarna.
Blodtopparna gör sig också fint i gräset, perfekt i färgskalan. 'Pink Tanna'.
På håll ser man nästan inte nyanserna, det är som en överblommad gräsäng. Fast vackert ändå.
Yppigt är det dock på baksidan vid uteplatsen där syrenhortensiahäcken håller hov och ljusar upp i dunklet. planterade en häck av dem förra året och ja de växer till, perfekt att plocka buketter ur nu när det mesta går på sparlåga i min trädgård. :)