söndag 18 mars 2012

Snödroppar på riktigt...


I snödroppstider blir man alltid sugen på fler och fler, hittade denna böljande matta på nätet och kände hur det högg till i hjärtat. En sån här mängd går ju inte att plantera utan det gäller att vara tålmodig och låta dropparna självföröka sig med tiden, uh kul... 


Men så klart man inte kan stå emot den krispiga fräschören som snödroppar ger till trädgården nu när ingenting annat blommar ännu. 


Så jag gav mig av ut på snödroppsjakt i markerna och hittade genast en skön förvildning.


Dock växer dom på kommunens mark nere i samhället, men dock långt in i skogen där ingen förutom sommargrisarna ser dem, dock verkar grisarna inte påverka dem negativt. 


Men det är ju ingen annan heller som ser dem, lite tråkigt tycker jag nog och det är ju en försvarlig ekonomisk mängd snödroppar på drift där...


Eller rättare sagt så tycker jag nog att man kunde flytta upp dem dit där folk ändå vandrar på Falkängen, de står bara 100 m bort. Men det kanske inte tekniska kontoret hinner med men Falkängen har säkert en fastighetsskötare som kunde lägga några timmar på att få upp dropparna till byn. En liten tuva väcker också känslor men man har ju grundbulten till en snödroppspromenad 100 m bort. Det kräver en insats och sen klarar de sig själva, visserligen blir det lite fult när de vissnar men de blommar tidigt och kommer att göra Falkängens gräsmattor till ett skönt vårobjekt att besöka, satsa lite nu.  


Gick vidare till gamla tippen och där hittar man alltid droppar som följt med ngt trädgårdslass, där har jag inga skrupler om jag skulle vilja gräva upp några.


För nästa gång man är tillbaka är de övertäckta med avfall och det är ju tippens funktion.


Nåväl snodde inte dropparna men hittade några sköna klungor i slänten nedanför mig, en frestelse vill jag lova.


Och vid gamla fattigstugan blommar det fortfarande snödroppar, dock har de inte spritt sig men det beror nog mer på konkurrensen från stora snöbärssnår. Dock kan man ana sjöutsikten de hade från stugan även om det var fattigt.



Strax intill vid en gammal boplats hittade jag också härliga tuvor, även de känns frestande och dem är det ju ändå ingen som ser.


Planterar man snödroppar så lämnar man spår efter sig i generationer efteråt, även om huset skulle rasa... Ett sätt att bli odödligt och att i all framtid visa sig trädgårdskärlek.


Jag gick bort till min gamla trädgård och kunde se att de droppar som jag en gång satte vid grinden har förökat sig, inte gräva där Hannu.


Lite sämre hade det gått för dem jag planterade i grusgången vid trappan, men det är ju så härligt att ha droppar vid grind och dörr som välkomnar nu när våren är på gång.


I min nuvarande trädgård delar jag på tuvorna då och då, jag vill att lunden i framtiden ska bli tjock och vit av tidiga droppar. Dags att vårklippa där med...


Jag försöker få snödroppar på alla ställen i trädgården och i rosenträdgården har de förökat sig riktigt fint, dock lite bökigt att komma in och klippa ner fjolåret bland vassa taggar och nya vårdroppar.


Men då och då planterar jag ändå ut dem på olika ställen, i prärien blir det en mix av droppar och vintergäck. Det är min favoritvår som påminner lite om vaniljsås, ja ja...


Under körsbärsträden har jag missat att plantera droppar men det hinner jag med och snart kommer vivor och skira narcisser, det är också underbart.


Hur som går det inte at stå emot när våren kommer med nysprunget vitt, det handlar om en tålmodig väntan och att se till att både frön och lökar sprids i trädgården, sen blir den allt vitare för varje år.


Och visst har jag planterat en liten tuva vid grinden med och med åren kommer denna också att blida böljande mattor, fast då är nog inte jag kvar...


13 kommentarer:

Per Lidvall sa...

Tack för Din fina lilla berättelse Hannu, bringar fram vackra härliga vårkänslor :D

Rajson sa...

Inte dåligt att klara av att inte ta fram lilla spaden.
Har haft liiiiite dåligt samvete i flera dagar då jag inte kunde låta bli dessa vita juveler som växer längs Lidan på en fd tomt nu mera kommunene mark. Visserligen tog jag tuvan låååångt inne i ett snår men ändå....
Attans, har du blivit en riktig sport nörd!? Först utförsåkning och nu Villa...?! Det första är höjden av njutning och det andra är mer kultur än sport. Aj då-så får man inte skriva i denna stad.
OK, även jag håller tummarna ikväll!

Nitas sa...

Så underbart vackert , båda dom vita snödropparna och din berättelse , samtidigt som jag blir påmind om att jag måste sätta ut på fler snödroppar och blå scillalökar "tror dom heter så" som jag råkade rensa bort ifjol då jag tog fel på dem och ogräs , men jag börjar lära mig nu och bla du får mig att öka mitt intresse för växter med din vackra blogg ,jag säger som jag brukar "kanoners blogg" du har :) // Nitas

Hannele på Hisingen sa...

jag har kommit igång med min snödroppsmatta...

C. Meow sa...

Såg precis dig i Trädgårdstoppen. Gillar verkligen din tanke med helheten och sjöutsikt - skön tanke :)

samson sa...

Så härligt med mattor av lökväxter,Trädgårdstoppen som du är med i är verkligen ett toppen program
ha det så gott
maggan

Iréne JB sa...

Välkomnades av snödroppar här hemma i går kväll när vi kom hem från Åre. Ska nog ta och dela dem, så att jag kan sprida ut dem ännu mer. De är inte så många men lyser ändå upp.

Hélena sa...

Så vackert, både bilder och dina tankar. Efter det här måste jag plantera snödroppar i slänten och vid grindhålet. Jättefint!
Ha det bäst!
Kram Hélena

Marie Lithén sa...

Klart du är kvar då!!!!! kvar länge!!! å härlig runda du bjuder på!!! själv har jag njutit snö utan droppar i dag. Helt okej det med;)

Acchleja-Carro sa...

Åh, nu vill jag också bidra till kommande generationers möjlighet att njuta av snödroppsmattor. Jag lovar att plantera och dela och göra allt i min makt i detta syfte! =) har ingen grind dock...
Ha det fint! /Caroline

Randi sa...

Vilken underbar vit matta! Här i "min" skog växer massor av snödroppar, men så stor matta, som du har hittat har jag aldrig sett. Men visst har jag många i en lund vid min entré, så jag kan njuta av dem när jag öppnar grinden.

Unknown sa...

Har inga små droppar sett ännu i Lidköping stad!På grann gården brukar jag se de första nyutsprungna,men inga ännu! Men jag väntar och tittar och njuter att se dina foton istället. Så bejublande söta är dom! Ger löften om värme och skönhet!

Susie på Stjärnarve... sa...

Vilka underbara bilder! Man är ju så sugen på blommor just nu att ALLT ser helt fantastiskt ut!!