söndag 25 augusti 2013

Vissa år...


Vissa år blir det inte som man tänkt sig, eller rättare sagt man hinner inte med. 
Sedan i början av april har jag i stort sett varit på genomresa om jag har varit hemma och det
har satt sina spår. Dels har vi haft en skön varm sommar och en dela av trädgården har
visat sitt rätta ansikte, det som skulle bli min nya lund kommer inte att klara sig utan konstbevattning och det är jag inte beredd att göra. Och nu när jag ser gråbons sköna intrång och mins den underbara kamomillen i somras som nu får fröa av sig inser jag att det är en torrträdgård jag skall anlägga här.


Och jag har inga problem att läsa in den känslan nere i "dalgången" och skall läsa på om växter som gillar detta, en inspiration borde ju vara Beth Chatto med Gravel garden. Ska bli kul och gå en helt ny väg och kanske tänka medelhavstoner med med mycket silver och grått av silverpäron och alpvide.


Balsaminen har spritt sig ganska bra i trädgården och min prärie ser inte ut som den skall, men jag lät det vara. Dels för att jag inte har hunnit och att jag hoppas på plantera ett buskage här i stället, gräsen flyttar ner till torrtädgården i stället.


Och ett buskage kommer ge festplatsen mer dramatik och slutet rum, känns som jag har skrivit det här förr...


Men trots att jag inte är hemma så lever trädgården på och havtornssnåret börjar att blir riktigt snyggt, gräset skall bli grus. kanske i år eller nästa då...




När det är som värst är det skönt att titta på sådant som är som bäst, hortensiatider nu och Lime Light är bländande just nu.


Och skulle jag bara klippa bort det överblommade så vore taklöken väldigt vacker i sin dekoration, men ja vissna blommor har en inverkan de med.


Egentligen gillar jag min trädgård som lite kantstött och inte perfekt och en perfekt trädgård kommer jag aldrig att få om jag inte förändrar min arbetsstil, till vad?


Bakom perennerna står det frisk buxbom och jag tänker nog flytta perennerna och få fram buxen till gruset, det förenklar och lugnar ner trädgården. Växterna får flytta!


I huvudrabatten där jag verkligen måste dela på perennerna i år blommar bolltistlarna förföriskt, skönt det!


Att en näva får bladmögel är väl inget att bråka om, snyggt är det med mot trappan och stolen. Alltså hitta skönheten i det som blir om du inte hinner med är förlösande. :)

6 kommentarer:

Iréne JB sa...

Finns det någon arbetande människa som hinner med sin trädgård? Har visserligen varit hemma en hel del i sommar, men kanske inte prioriterat trädgården alla gånger. Och de sista 5 veckorna har jag knappt klippt gräset. Ogräset växer iaf.

kolonisten sa...

Jag var och lyssnade på Bosse Rappne i våras, och hansa att en trädgård ska vara lite rufsig och lite kringelkrokig, inga raka rader eller gångar. Det tycker jag oxå :) Bara hemtrevligt med en rufsig trädgård :)

renate sa...

Jag som är pensionär borde hinna med,men prioriterar annat ibland.Under juli tar jag semester från trädgården,nja nästan.Det måste inte vara perfekt,lite rufs är bara charmigt.Nu i slute av augusti ägnar jag min tid åt trädgården.
Alltid roligt med nya projekt i trädgården.

M/S Design sa...

Ska ta till mej din sista mening!
Mariana

idehaven sa...

Kære Hannu.

Hvor har du ret.
Der er kun een til at måle om ens egen have er perfekt eller ej: ejeren.
Alle haver har deres ret. Kan man ikke lide det man ser, kan man stille og roligt gå ud igen.
Og heldigvis er den naturlige have i alle sine former ved at blive yderst velanset.
En have skal jo gerne være en stress-free zone.

Vendela sa...

Hittade din bok "Trädgårdsvisioner: gyllene stunder och glömda misslyckanden" - äntligen nån som har satt ord på mitt trädgårdsliv! ;)