fredag 30 januari 2015

Ännu har jag inte ångrat mig

Det finns dagar när jag tänker fan också, varför skaffade jag Aile? Hur tänkte du? Du tänkte
inte! Men det är bara de dagar när jag inte riktigt hinner ställa henne i första rummet och att
hon får skitdagar. I princip har hon följt med mig på allt jag gjort, tv-inspelingar, Italien med bil, en massa föredrag, dock då stanna i bilen. Vid ett tillfälle kom ett stort åskväder när jag skulle prata, käft
läge och inte riskerar jag henne i bilen och storåska. Då var det skarpt läge och jag sade helt enkelt
att hon måste få komma in i likalön eller så ställer vi in, hon fick komma in. Vi har lekt, rest, pussats, sovit, promenerat, tränat med varandra ganska länge nu, det har varit omtumlande och kärleksfullt, otroligt många skratt har hon gett mig och lite sura miner med. Idag undrar jag varför jag inte skaffade hund tidigare, jag har ju bott på landet i 25 år, men då hade jag nog inte stött på Aile och jag tänker att hon är speciell. Tänk jag valde nästan bort henne men vade tillbaka henne, tur det. Men hennes syster är nog av samma sköna skrot som Aile. Nu håller hon på att gå in i vuxenstadiet, det märks så tydligt på henne att hon förändras från unghund till något annat. En ny resa börjar med ett härligt bagage i minnet.
Vi fortsätter att trava på och leker oss genom livet, hoppas att hon får ett långt sådant. Vi tränar en hel det men mest vardagslydnad och sådant som stimulerar henne, menjag har ingen drift till kadaver disciplin och tänker mig en skön lycklig byracka som lyder när det behövs. Om du inte visste så betyder Aile familj på turkiska, ingen koppling till Turkiet men hörde det på radio för länge sedan och tänkte oj vilket fint hundnamn. Nedan följer ett urplock av bilder tills nu, du har säkert redan sett många av dem. Vov vov. :)   


















14 kommentarer:

Bettina Bäck sa...

Ha, ha! Underbara bilder och så härligt ni har det du och vovven, tur att du köpte henne tror lilla jag.

Alen Trädgård sa...

Fina ord om din kärlek till Aile! Du kommer att få många goa skratt fortsättningsvis också tror jag :) Ha det gott/Monne

Hannu på Langeland sa...

Ja bäst är det och nu ska vi gossa i soffan, underbar fredag till er med. :)

Kristiina sa...

en kram från mig till er båda :)

hagen vår sa...

God natt til herren på godset og til han som elsker han over alt annet. Anne

Anonym sa...

Hahha fina bilder Hannu fnissar lite nu eftersom du nu är hundägare och tidigare var du inte så förtjust i tanken att vara hundägare utan tyckte det var lättare med katt . Ville bara gratta dig till beslutet att skaffa människans bästa vän själv har jag en ny hund ( Odin ) min gamla ( jerry ) fick jag avliva i maj för att han fick cancer . Önskar dig många fin år tillsammans med Aile

Fia sa...

Låter som de flesta normala hundägare, man ångrar sig inte, men ibland har man dåligt samvete för att man inte hinner allt man skulle vilja med hunden…
Jag är då glad över att du ändrade dig angående hund i sängen iaf… när du skrev ingen hund i sängen när du skaffade henne tänkte jag att oj, vad skall man då med en hund till ;-)
Och hon är väldigt snygg måste jag säga!

Trädgårdsflum, Ewa sa...

Åh vilken go och lycklig hund!
Ja det är nåt speciellt med djur!

Så fin och fina bilder!
Skön helg!

Hälsningar Ewa:)

Trädgårdsform & design sa...

Underbart fin hund :) Vovvar är ju det finaste som finns :) //Victoria

Hon som talar med blommor sa...

Din hund är jättefin :-) Förstår att du är glad i henne :-) Jag älskar sista fotot med snön! /Carolin

Hannele på Hisingen sa...

Ångerveckan på mina barn har också gått över ♥

Susie på Stjärnarve... sa...

Underbara bilder på Aile! Och underbara ord om hur det är att ha hund!!
Numera kan jag inte förstå hur vi överhuvudtaget kunde fundera på att vara utan hund!? Efter första gemensamma hunden som blev 18 år, den strävhårige underbart snälla taxen Brasse, klarade vi oss faktiskt i ett helt år. Men då bodde vi i Stockholm, hade villa, firma och båt så vi hade fullt upp.
Men efter 16,5 år med Lancashire Heeler-tiken Penny, varav dom 6 sista här på Gotland så sa vi att vi aldrig skulle ha hund mer. Ha, vi stod ut 2 månader - sen kom Santos in i vårt liv och gjorde oss lyckliga igen!!
KRAM
Susie

valerie thunell sa...

Söt doggy leende, hon förstår att hon är älskad.....

Kukkaiselämää sa...

Vilken sötnos!